This essay examines the relationships between the different elements in Lisa Jonasson?s collage Existentiell Progg #6 and her very detailed technique. The essay has as its aims to understand and analyze both the details and the wholeness of the artwork and to try to put the collage in an art historical context. The thesis finds that Existentiell Progg #6 has a connection to the imagery of Africa and other collage artist such as Hannah Höch and Nancy Spero, which also gives the paper a perspective of feminism in the arts. The paper continues to create an understanding for the collage work by putting it in to Theodor Adorno?s theories about nature, the human being and the animal kingdom.

Detta arbete undersöker ACT och stÀller frÄgan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestÄende av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehÄllsanalys för att fÄ en bred och aktuell bild av ACT i avseende pÄ teori, praxis och mÀnniskosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmÀnhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi Àr frÀmst bristen pÄ oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vÄgskÄlen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen pÄ mÀnniskan som ickedeterminerad.

This essay examines the relationships between the different elements in Lisa Jonasson?s collage Existentiell Progg #6 and her very detailed technique. The essay has as its aims to understand and analyze both the details and the wholeness of the artwork and to try to put the collage in an art historical context. The thesis finds that Existentiell Progg #6 has a connection to the imagery of Africa and other collage artist such as Hannah Höch and Nancy Spero, which also gives the paper a perspective of feminism in the arts. The paper continues to create an understanding for the collage work by putting it in to Theodor Adorno?s theories about nature, the human being and the animal kingdom.

SmÀrta i livets slutskede behöver inte bara innebÀra det fysiska obehaget, utan kan Àven ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smÀrta har en stor plats i den palliativa vÄrden, kropp och sjÀl hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som hÀnder efter döden kan ge existentiell smÀrta. De existentiella behoven Àr enligt mÄnga studier försummade. VÄrdpersonal undviker ofta dessa frÄgor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smÀrta hos patienter med cancer i palliativt skede.

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser pÄ sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tÀnker sig att barn lÀr genom musik, samt hur de anvÀnder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med Äldersgruppen 1-3 Är. Studiens resultat visar att pedagogernas syn pÄ den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de anvÀnder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulÀra Sverige. De teoretiska utgÄngspunkternahÀmtades frÄn coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omförÀldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fÄtt ett allvarligtsjukt barn skiljde sig frÄn förÀldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehÄll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrÄn subgrupper av ejtroende.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya Àmnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det sÄg dÀr ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det hÀr pÄpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till Àmnesplanen. FörÀndringen förstÄs mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrÄnbÄde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 sÀger om existentiell reflektion i Àmnet religionskunskap. Arbetet har tvÄ frÄgestÀllningar.

Denna studie undersöker om musik kan pÄverka resultatet pÄ ett lÀsförstÄelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder pÄ att musik Àndrar vÄrt kÀnslomÀssiga tillstÄnd vilket i sin tur kan pÄverka vÄr kognitiva förmÄga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra tvÄ lÀsförstÄelseprov, ett i tystnad och ett nÀr de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulÀr med kontrollfrÄgor gÀllande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, sÄ att de vana presterade sÀmre med musik jÀmfört med tystnad..

Vi ville i denna text undersöka vad högstadieelever lyssnar pÄ för musik, varför de lyssnar pÄ musik och hur ofta de lyssnar. Det intresserade oss att bÄde veta hur musik pÄverkar dem positivt och negativt. För att fÄ reda pÄ hur ungdomar lyssnar pÄ musik och hur de uppfattar att den pÄverkar dem valde vi att genomföra intervjuer med 14 elever, bÄde tjejer och killar, i högstadiet. Det vi kom fram till i vÄr intervjustudie var att eleverna lyssnar mycket pÄ musik. Vi kunde tydligt se hur informanterna anvÀnder musik pÄ olika sÀtt.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring tvÄ fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och frÄn min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt frÄn existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades frÄn att se livsvÀrlden frÄn tvÄ förhÄllningssÀtt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förskollÀrarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom omrÄdet visar att musik i förskolornas pedagogik Àr att föredra dÄ musik frÀmjar barns utveckling inom flera omrÄden, exempelvis sprÄk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssÀtt pÄ hur förskollÀrarna kan anvÀnda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien Àr uppbyggd utifrÄn en kvalitativ metod baserad pÄ strukturerade intervjufrÄgor. Studiens resultatdel visar pÄ förskollÀrarnas uttryck kring hur de ser pÄ musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Demens Àr en allmÀn benÀmning pÄ olika sjukdomstillstÄnd i hjÀrnan. NÄgra symtom vid svÄr demens Àr minnesstörning, oförmÄga att tala, oro och aggressivitet. Musik Àr en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svÄrt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjÀlp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvÄrdnaden för personer med svÄr demens.

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.